M-betalningsaktörer

Det finns en rad m-handelsinitiativ som kommit olika långt, i Sverige finns t ex ::

• Mobill, PayAir, iZettle, SEQR, WyWallet, Swish, Bart, Payd, Mopper

Utöver dessa så finns det teknikleverantörer så som PayEx (WyWallet) och Seamless (SEQR) som  även levererar kundspecifika lösningar till ICA, Västtrafik etc. ICA är intressant då de redan förberett alla självscanningsbutiker för m-handel. NFC-tekniken finns redan i butik men man har valt att inte dra igång än sin lösning levererad av PayEx. Axfood (Hemköp t ex) har i sin tur avtal med Seamless och deras SEQR-lösning. 

Utöver dessa finns det naturligtvis internationella aktörer, ett axplock ::

• Mastercard (Paypass), Visa (Paywave), Weve (i UK), Apple, Google Wallet, Paypal, M-pesa med flera. Apple levererade inte någon NFC-telefon medan Google kommit en bit på väg med sin Wallet. Paypal är också en stor aktör inom området. Det finns många fler och sist men inte minst har vi naturligtvis Facebook med sin egen valuta. Det är upplagt för en VHS-Betamax med andra ord. Läs gärna om M-pesa som förtjänar lite extra uppmärksamhet!

Som sagt. Det skall bli jätteintressant att se hur dessa samsas :-)

Fickhandel, vardagstjänster och m-handelsplatser

Under 2013 kommer vi se olika typer av m-handelslösningar rullas ut. Allt från Point Of Sale-lösningar där vi betalar vid kassan med mobilen, appar knutna till en specifik handlare till innovativa tjänster där betalning blir en tröskelsänkare för nya typer av tjänster (men i sig inte i fokus).

Nästa år kommer vara en röra när flera av dom stora aktörerna kommer öka takten för utrullning. Risken är stor att vi får så många konton att hålla reda på att vi helt enkelt tröttnar ur. Att ena handlaren bara accepterar SEQR och andra WyWallet och en tredje ICA-kort. De erbjuder väldigt lika tjänster och gemensamt är att de gärna låser in kunden i sin egen tjänst. Risken är då att det inte förenklar. Risken är att vi inte ser vinsten med m-handel och därför hellre betalar med kort. Men vi kanske inte skall fastna på tekniken. Det kommer dröja fram till 2015 innan tekniken mognat, men sannolikt kommer det att lösa sig.

Med mobila lösningar kan betalning ske på andra ställen en framme vid kassan. Du kan ha dagens lunch-reklam i fikarummet ute på företagen så att man redan där kan scanna med mobilen. Då knyter man upp kunden redan innan hen går ut på stan och slipper hantera kortet i en redan stressig lunchsituation. Annonser/reklam där folk är helt enkelt. Det kommer delvis förändra våra beteenden, men vi kanske inte pratar om ett paradigmskifte. I stället tror jag att m-handel kan bli en viktig pusselbit i att lösa vardagsnära dilemman. Till exempel jobbar vi i mCityprojektet med att minska hantering av pengar i äldrevården.

En av de stora förändringarna tror jag ligger i handeln mellan privatpersoner. Där tror jag att vi, om några år, kan se att en ny sektor för närhandel kan växa fram. Micro-betalningar för micro-tjänster i kvarteret. För när skillnaden mellan en handlare och en konsument suddas ut kan det bli intressant. Med iZettle eller andra mobila betalningar demokratiserar vi tabetaltmöjligheten. På samma sätt som alla blev informationsproducenter och journalister när webben slog igenom kan alla nu bli sin egna Bert Karlsson. En entreprenör som ser en affär i varje ficka.

Dopinionsbildning, Almedalen och #val2014

Jag nappade på @britstakstons tweet om vad digital opinionsbildning var för mig. Förutom att #dopinionsbildning blev en intressant hashtag så har jag gått i liknande tankar efter att ha handlett c-uppsatser. Uppsatser som tagit upp #KONY bland annat men även andra typer av rapporter som fokuserat på Klout.com och digitala kampanjer i allmänhet. Utan att gå in mer på det kommer här fem punkter inom digital opinionsbildning som jag skulle vilja se under valet 2014:

• Allmänna opersonliga uttalanden spelar en roll i valrörelsen men för att bryta igenom behöver du vara personlig och en partiledare kan inte vara personlig i alla medier samtidigt. Partierna måste engagera fler personer, från lokal till nationell nivå för att på så sätt kunna närvara och ta dialogen i folks flöden. Personlig närvaro är en nyckel.
• Som person är tid en begränsande faktor vad gäller dialog och närvaro, man kan inte finnas över allt. Men tweets, blogginlägg och videos kan delvis göra jobbet åt en. Varje inlägg blir ett potentiellt frö för delning och diskussion. Diskussioner som inte bara pågår på nätet. Finns det i våra flöden kommer vi ta diskussionerna till fikarum, fredagsmyssoffor etc. Likar man något, pratar man om det, eller? 
• Inläggen får gärna vara konkreta, relativt personliga eller i alla fall skilja sig tydligt från den traditionella megafon-kampanjen som i alla fall jag slår ifrån mig. Men ett personligt eller konkret anslag är inte ett mål i sig utan en förutsättning för att inlägget skall kunna bli ett frö för en kvalitativ diskussion och debatt. Stora svepande, generella uttalanden är svåra att förhålla sig till men ändå lätta att kritisera. Kruxet är, som jag ser det, att den typen av allmänna diskussioner snarare skapar polemik än förståelse. 
• Förbered gärna inläggen om de så är ett tweet, ett blogg-inlägg eller en kort Youtube-video. Inte för att de skall säga exakt rätt sak utan för att ett video-inlägg på 3 minuter som är både välformulerat och väl uttryckt (avslappnat, personligt, välformulerat och tydligt) har mycket större chans att spridas viralt. KONY hade både innehåll, dramaturgi och teknisk kvalité i kombination, det ledde till hög spridningsgrad. 
• Genom att vara uthållig, genom att kontinuerligt erbjuda diskussions- och spridningsfrön finns möjligheten att transferera den ointresserade eller ovetande läsaren, först via ett like, sedan en delning och slutgiltligen genom egna inlägg till att bli, om inte en aktivist så i alla fall en medveten samhällsmedborgare. Det tar tid att skapa opinion, oavsett medium.

Det handlar om att som lärare, polis och många andra behöver man vara, synas och agera där ens målgrupp befinner sig och det samma gäller opinionsbildare. Man måste också närvara och agera med situationens etikett och med samma kvalité som andra aktörer på samma plats. Annars blir det svårt att få gehör och bli tagen på allvar.

Svårt att överleva hashtagdöden

Via tips på Twitter tog Arash Mokhtari kontakt och ville prata om hashtags och nätaktivism. Efter en knapp timmas intervju via telefon och ytterliggare några timmar kom följande artikel ut. Mycket snabbt jobbat!

Diskussionerna på sociala medier De blossar upp och försvinner lika snabbt. Vissa talar om att det pågår en hashtaghysteri på nätet. Vad har det senaste årens sociala medier-snackisar egentligen lett till?

 Det som inte kom med och som ligger till grund för det jag sa handlar om att det blir allt mindre meningsfullt att skilja på nät- och det vi kan kalla för omedierad kommunikation. Eller, det blir ialla fall svårare. När vi går rakt in i samtalet vid fikat, utan introduktion, då sammanhanget och samtalsämnet redan påbörjats på Facebook. När vi aktivt ber om att flytta över konversationen till e-post för att vi inte skall glömma av vad som skall göras, för att dokumentera. När vi twittrar från möten är det då meningsfullt att göra den skillnaden?

Om Laptoping på Pecha Kucha

Den 24 april pratade jag om mitt avhandlingsprojekt där jag studerar bruket av bärbara datorer inom högre studier. Men resultaten gäller för de flesta typer av mobilt bruk. I mitt avhandlingsarbete kallar jag studieområdet för laptoping och att jag studerar laptopare. Alltså som en hybrid mellan människa och teknik, detta för att slippa diskussionen kring vem eller vad som styr interaktionen i en given situation. Här är min Pecha Kucha-presentation, 20 slides med 20 sekunder till varje:

Kort, sammanfattat och effektivt. Under de närmaste tre åren kommer vi fokusera ytterliggare på mobilt bruk, m-handel och vad man ibland kallar för den mobila nätverksmedborgaren.

En spaning inom Digitala Medier

Sedan 2002 har vi på Högskolan Väst drivit en treårig utbildning i Digitala Medier (här kan man se hur programmet ser ut idag). Den har haft lite olika namn, men det är inte så viktigt i sammanhanget. Just nu håller vi på att se över programmet och kommer successivt genomföra förändringar. Till helgen (2012-03-16) är det Webcoast och jag skulle då vilja passa på att lyssna in er syn och hur ni ser på området Digtala Medier. Om det nu finns ett sådant område. TV4 har ett affärsområde som heter Digitala medier, andra utbildningar inom området samt utomlands under en rad andra namn t ex Media Informatics.

Förra gången vi gjorde om utbildningen var inför hösten 2007. I maj 2007 när programmet spikades  fanns inget eller lite av följande i Sverige: iPhone, Spotify, Facebook, Twitter eller Rickrolling. Myspace hade dock sin storhetstid, Youtube var riktigt hett och Lunarstorms utförsfärd hade precis börjat. En hel del pixlar har således passerat era skärmar sedan dess. Hur ser er spaning inom Digitala Medier ut? Vilka är framtidens kompetenser och vad innebär bildning inom digitala medier?

När jag brainstormat med kollegor och branschfolk har följande listor växt fram (utan rangordning):

Övergripande (teoretsika) områden:
Semantic web, Internet of Things, Participatory & crowed culture, Immateriel rätt, Reputation management, Privacy & Integrity, Cross Media, Locative Media, E &M-commerce, Social Network Services, berättarteknik, design thinking (designmetodik, designteori)...

Praktiska områden:
grafisk design (bildredigering, typografi, layout, foto), web (html5, wordpress, responsive, mobile first, node.js, SEO), ljud-produktion, video-redigering,  interaktionsdesign, efterproduktion (motion graphics), 3D-grafik, VFU (termin med praktik)...